jaggerdigmittliv

Om sexuella övergrepp, Självskadebeteende och Ångest

mamma

Kategori: Tankar

Ångesten kryper i mig. Har svårt att somna så jag tänkte att jag ska tillåta mig själv att tänka på det som varit. Tänkte att det kunde vara en bra ide innan i morgon. Jag har inte tillåtit mig själv att tänka så mycket på övergreppen över huvud taget. Jag kan tänka på och prata om åren efter när jag mådde skit osv men själva övergreppen har jag svårt att fokusera på. Främst för att det är så pass lite jag minns.
Började tänka på mamma, jag har aldrig klandrat henne och jag har alltid tänkt att det var en omöjlighet att hon märkt någonting men jag undrar verkligen om hon aldrig misstänkte någonting. Jag kan nästan tänka att hon inte förstod eller ville se vad som egentligen hände. Vad vet jag. Jag minns en grej som har blivit berättat för mig eller om jag har läst det i något förundersökningsmaterial och det är att mamma hade uppgett i förhör att dom inte hade haft något sexliv det senaste året eller att det i allafall hade varit väldigt dåligt.
mamma
Märktes det inte på mig vad som hände?
Förändrades inte min personlighet?
Blev jag inte mer inbunden i mig själv?
Tyckte du inte att det var konstigt att han alltid låg i mitten när jag låg i eran säng?
(ja, jag minns att han tog på mig många gånger när du låg bredvid och sov)
Var det inte konstigt att det alltid skulle vilas mitt på dagen?
Vart var du när vi "vilade" i husvagnen på semestern?
Vart var du när vi var inne på hotellrummet i Bulgarien?
Märkte du inte vilken kontroll han hade över mig?
Borde det inte ha varit sperma på mina kläder. I såfall såg du inte det när du tvättade?
Såg du inte att han gick in till mig i duschen på semestern?
Märktes det ingenting på honom? Inga personlighetsförändringar?
Kan det ha varit så att du misstänkte något men valde att blunda?
Det vill jag inte tro och tror inte heller.

telefonsamtal

Kategori: Tankar

Igår kväll så kollade jag upp hans nummer och ringde. Under hela tiden signalerna gick fram snurra en mening i mitt huvud "vad håller jag på med, tänk om han svarar" Om han hade svarat hade jag planerat att bara lyssna på hans svar och sedan lagt på. Det gick fram signaler och jag kände för varje signal, snälla hoppas han inte svarar men jag fortsatte endå vänta på att han skulle svara. Ingen svarade men det kändes så otroligt konstigt att signalerna som hördes i mitt öra gick till honom och någonstans ringde hans telefon ifrån min telefon. Jag ringde självklart skyddat. Jag undrar om han förstod att det var jag. det gjorde han säkert inte men man undrar ju.

konstiga jag

Kategori: Tankar




I morse hade jag jättemycket ångest när jag vakna, men ikväll har jag varit jätteglad och på jättebra humör. Förstår mig inte på mig själv ibland. Jag har kollat upp "hans" mobilnr. Varför har jag gjort det? Jag vet inte, vill ringa skyddat och bara lyssna och se hur jag reagerar. Konstiga tankar jag har, jag vet. Vet inte ens varför jag vill göra det. Vet inte ens om jag vågar. Vi får se...

Skammen och skulden

Kategori: Tankar


De värsta känslorna var skammen och skulden. Eftersom jag aldrig gjorde motstånd eller sa ifrån så har jag ofta lagt skulden på mig själv. Att det uppmuntrade honom att fortsätta. Det hände så ofta så det blev som en slags rutin, jag visste att det hela tiden skulle hända så jag ville bara att det skulle bli avklarat så snabbt som möjligt. När mamma var och jobbade och min bror var ute och lekte med nån kompis och jag satt vid datorn och jag hör honom gå och lägga sig i sängen. Då visste jag vad som väntade, så jag gick in till honom och la mig bredvid. Bara det att jag gick in till honom "frivilligt" har gjort så att jag fått känna sån otrolig skuld i det hela. Jag var ett barn, jag var oskuld, jag visste knappt vad sex var och han "lärde" mig det jag skulle ge honom varje dag. Jag var som ett tomt skal när det hände. Han kunde få min kropp men aldrig min själ. Jag såg honom aldrig i ögonen när det hände, var rädd för vad jag skulle se. Jag har ofta tänkt: om jag hade gjort motstånd, hade han slutat då och förstått att jag inte ville? Trodde han att jag ville hela tiden.. På grund av det har jag lagt så mycket skuld på mig själv. I början sa jag till och med att jag gjorde motstånd för att jag skämdes så mycket.

lådan

Kategori: Tankar

Jag har en "hemlig" låda som jag inte tittat i på länge. Där finns tidningsurklipp, dagböcker, dikter m.m.
Hittade vad jag tror är en dikt som jag skrivit. Kommer inte ihåg det alls men det är min stil så jag måste ha skrivit den.

Allt kommer bli bra igen

Natten lever, vår värld sover

Drömmar av löften dom inte kan hålla

vi måste vara starka

det är bara kärleken vi väntar på

det är bara en dröm

det är bara i ditt huvud

vi kan inte tro det vi vill tro och du kan inte tro på mig

brev

Kategori: Tankar



JAG MÅSTE SKRIVA DET DÄR NEDRANS BREVET. KÄNNS SOM DET ÄR NÖDVÄNDIGT PÅ NÅGOT SÄTT. HAR TÄNKT PÅ DET SÅ LÄNGE NU. MÅSTE BARA FÅ DET GJORT. SKULLE KÄNNAS SÅ MYCKET BÄTTRE DÅ. ATT TACKA HAN SOM RÄDDADE MITT LIV DEN DÄR DAGEN OCH ÅREN DÄRPÅ

thoughts

Kategori: Tankar

Efter den här natten jag berättade om när jag och mamma låg och pratade har minnen börjat dykt upp igen. Hon berätta att hon tänkte åp honom varje dag och det som hänt och jag berätta att jag knappt tänker åp det alls nu för tiden. Jag förtränger det, lever vidare och låtsas som det inte hänt men det finns där i min ryggsäck. Och nu har verkligheten kommit ikapp och som det känns just nu så kan jag hantera det. Kan hantera att prata om det utan att falla tillbaka. Får se om det håller i sig. Berättade även om mitt förflutna för en av mina bästa vänner. Det var jobbigt men kändes bra efteråt. Huvudsaken är att hennes syn på mig inte förändras och vill inte att folk ska tycka synd om mig.... men som jag känner henne så är inget förändrat för det och det är jag glad för. Blev ett kort inlägg men ska försöka uppdatera här lite oftare nu.