Ensamma dar, väldiga värld, orden ekar i hennes röst. Ingen sömn och inga svar. Ingenting kvar mer än ett rostigt svärd, som hugger och vrider sig i ditt bröst. Vi ses på hjärtats bar, det här är brustna hjärtans höst.
Har ni hört Dia Psalma - Hon får? Minns att jag ofta lyssnade på den när jag mådde dåligt. Det kändes som att den på något vis handlade om mig. Jag har alltid älskat att lyssna på musik och jag lyssnar ofta utefter hur jag mår. Finns så mycket musik som kan beskriva sina känslor. Någon som skriver väldigt eftertänksamma och känsloladdade texter är Lars Winnerväck . Är jag ledsen och vill gråta är det bara att slå igång nån skiva med honom som passar.
Stackars den som liten är när dom stora bara ställer till besvär somliga får, somliga tar somliga ger och dom får inget kvar
Stackars den som utnyttjad blir av far som har hjärnan i sitt underliv dagarna kommer, dagarna går och far kräver mer och mer för varje år han knäpper sina byxor och ler
GUD, DU HAR VÄL BARNEN KÄR MEN SER DU DEN SOM LITEN ÄR
Hennes far var en man i sina bästa år med fru och dotter på elva år med frun ur huset söker han tröst hos sin lilla dotter som knappt fått bröst
Hon har fått lära sig att hedra sin far med gråten i halsen och med rumpan bar han tvingar sin dotter till förnedrande sex kan inte kontrollera sitt dotterkomplex hon knäpper sina händer och ber
FÖR GUD, DU HAR VÄL BARNEN KÄR MEN SER DU DEN SOM LITEN ÄR
Han får aldrig nog av sitt sjuka begär till sitt barn hon får aldrig mod att berätta för nån om sin far hon får aldrig sin oskuld tillbaks vi knäpper på vår TV och ser
FÖR GUD, DU HAR VÄL BARNEN KÄR MEN SER DU DEN SOM LITEN ÄR
Stepchild, you have outlived your time You represent embarrassment and failure And the father who must be killed Is the blight upon your blighted life And his might is his legal right To ground you down
Stepchild, with every petty swipe You just might find you're fighting for your life And the father who must be killed Is a step farther but nonetheless The way he chews his food Rips right through your senses
Stepchild, there's a knife in a drawer in a room downstairs And you, you know what you must do So the stepchild ran with a knife to his sleeping frame And slams it in his arms, his legs, his face, his neck and says "There's a law against me now" And the father who must be killed With his dying breath, he grabs her hand And he looks into her eyes He says "I'm sorry" and he dies
"Stepchild, I release you With this broken voice I beseech you"
"Why are lives so short?" The stepchild thought heart pointing to the sky "No warm to warm me No hand to touch me And no Bible-Belters to mess with me Momma don't miss me Momma don't miss me This death will complete me" "But where I go there will be no one to meet me I know there will be no one to meet me" But still the step-child press the knife to her throat Heart pointing to the sky "Just as mother-less birds fly high Then so shall I So shall I So shall I So shall I So shall I"
Nån står i porten och andas rök skuggan över gården når in i vårt kök Här kommer rädslan, gamle vän När alla fjärilar i magen vaknar upp Viskar välkommen hem
Jag räknar; tre, fyra, fem (Ljug för mig, ja ljug för mig) Det är inte slagen som känns (Ljug igen) Det går en osynlig gräns (Ljug för mig, ja ljug för mig) genom ögat på nålen
Nån står i dörren och lyssnar stum skuggan över tröskeln når in i mitt rum Här kommer rädslan, nu igen När alla fjärilar i magen nålas upp till ett mönster på min säng
Jag räknar; tre, fyra, fem (Ljug för mig, ja ljug för mig) Det är inte slagen som känns (Ljug igen) Det går en osynlig gräns (Ljug för mig, ja ljug för mig) genom ögat på nålen
Jag räknar; tre, fyra, fem (Ljug för mig, ja ljug för mig) Det är inte slagen som känns (Ljug igen) Det går en osynlig gräns (Ljug för mig, ja ljug för mig) genom ögat på nålen
Ångesten kommer och går. Måste bara vänta, snart är den borta för en tids vila igen.
En tjej på 21 år som varit med om en hel del här i livet. Jag har kommit längre än jag och andra någonsin kunnat hoppas var möjligt och längre ska jag! Jag ser livet som en utmaning.
Genom min blogg vill jag:
-hjälpa andra i likande situationer
-sprida kunskap om sexuella övergrepp
-hjälpa människor att få mer förståelse kring ämnet
Den här bloggen är också ett sätt för mig att bearbeta mina egna erfarenheter och upplevelser
Har ni några frågor? Tveka inte att fråga i kommenatarsfältet eller maila mig på: jaggerdigmittliv@hotmail.se