jaggerdigmittliv

hoppas ni mår bra

Har kommit på en annan sak också, det är det med hans namn. Jag kan knappt säga hans namn eller skriva det, det är nog därför jag inte nämner hans namn här, skulle likabra kunna göra det eftersom de är ett relativt vanligt namn men jag avskyr det namnet. Har märkt att jag inte nämnt hans namn en enda gång i gruppen. Det har blivit "han" eller "han som gjorde det där mot mig" eller "han som utsatte mig".

En god sak jag märkt att allt det dåliga fört med sig är att jag har blivit en väldigt god människokännare, har väldigt lätt att förstå andra och sätta sig in i andras situationer.

Vi måste få upp ögonen.

Jag har berättat saker för honom som jag inte har berättat för någon och han har berättat en del om sitt liv för mig också. Förstår mig inte på mig själv ibland, vissa saker bör man hålla för sig själv men han har så bra saker att säga och ja, what to do what to do?

Och just nu känner jag att jag inte kan hantera sex. Vad håller jag på med? Man ska ha sex för att man vill inte för att man känner sig tvungen, att man måste. Känner inte igen mig själv just nu.

När jag var kring 16 blev jag tillsammans med en kille som var betydligt äldre än mig. Jag 89a. Han 82a. Han var inte vacker någonstans och jag var inte kär i honom vad jag kan minnas. Varför var jag då tillsammans med honom? Bra fråga. Jag kan inte förstå det heller, mina vänner kan inte förstå det, min mamma kan inte förstå det. Ingen kan förstå det. När någon nämner honom säger jag bara. prata inte om honom, påminn mig inte om honom. Han var stor, tjock, hårig, luktade alltid svett, gula tänder efter snuset, söp sig alltid aspackad på helgerna, hans hem var ett skämt som nåt hem från tv-programmet "Rent hus", jag fick inte prata med killar för honom då blev han förbannad, för ca 1 år sedan fick jag ett samtal från polisen som frågade ut mig om vårat sexliv. Han hade tydligen haft sex med en tjej som sov på fyllan och det äcklar mig så otroligt mycket att jag varit med den här killen. Har inte hört mer om den händelsen och vill inte veta heller. Den där tjejen är heller inte guds bästa barn och hon var även hans bästa tjejkompis och hon hade snott pengar av honom tidigare. Men nog om det. Nu har ni iallafall fått en bild av honom. Hur kom det sig att jag valde att vara med den här killen. Minns inte så mycket av att vi hade bra sex i början men antagligen hade vi det. Efter nån månad iaf började jag få ont när vi hade sex och det blev bara värre och värre. Snustorr som jag var hade vi sex endå fast jag itne ville och det ledde självklart till att mitt tillstånd förvärrades. det gjorde så fruktansvärt ont men nu när jag tänker på det tror jag att jag hamnade i den där onda cirkeln igen. Jag lät honom ha sex med mig och var med på det för att få det överstökat så fort som möjligt. Jag fick senare diagnosen vestibulit av en doktor. Jag kunde vakna av att han tog på mig och det är inte heller helt omöjligt av att jag vaknade av att han hade sex med mig och jag låg bara och tog emot. Jag har aldrig förr satt ord på det här för jag har inte förstått, inte för att jag förstår så mycket mer nu men jag ser ju samma mönster iaf. Det är främst det att säga nej. JAG KAN INTE SÄGA NEJ!. Det lärde jag mig under öveergreppen. jag sa aldrig nej. Efter 2 år med honom så tog jag mitt förnuft till fånga och gjorde slut. Det är det bästa jag någonsin gjort. Träffade en ny kille efter några månader och det var då min läkeprocess kunde börja på riktigt. Honom var jag verkligen kär i och han behandlade mig med respekt. Vårat sexliv var underbart från början till slut. Vad hände liksom?

Men det är det här med att säga nej jag har så otroligt svårt för. Sen det tog slut mellan mig och mitt X för nästan precis ett år sedan har jag haft sex med 13 stycken. Iallafall 6-7 stycken av dom har jag inte velat haft sex med men inte kunnat säga nej och haft det endå. Men jag har mig själv att skylla för att jag satt mig i såna situationer.

Den ena gick jag med hem efter krogen för att han inte ville att jag skulle gå hem själv. Hade inte en tanke på att ha sex med honom. Jag sa det till och med när vi la oss i hans dubbelsäng att jag inte ville ha sex med honom. När jag håller på att somna känner jag hur han börjar ta på mig. Jag vågar inte säga nej och det slutar med att han har sex med mig när jag låtsas sova. Jag vet inte om han visste att jag sov eller om han trodde att jag var vaken. Har aldrig berättat om den händelsen för någon. Kände mig så otroligt äcklig och smutsig efteråt och gör det fortfarande när jag tänker på det. Minns att det gjorde lite ont men ingenting mer. Tror jag kopplade bort mig själv lite där.

En annan gång var när jag och min kompis var utomlands. Vi följde med två engelska killar hem på efterfest. jag och min kompis går in på toan och snackar och hon berättar att hon vill ha sex med den ena killen som ser rätt bra ut, den andra killen ser enbart äcklig och gammal ut tycker jag (han var 29 men såg ut som 35) Känner att jag börjar få lite panik. "men då måste ju jag ha sex med han" säger jag. Nej det behöver du ju inte säger min kompis, det är bara att säga att du inte vill. Sen kom vi fram till att jag skulle ha sex med honom endå, det är ju bara sex liksom tänker man där i fyllan. Jag låter han ta på mig och tränga in i mig och efteråt känner jag mig äcklig och smutsig igen.

En annan gång tjatade en kille till sig sex på en efterfest. Ville absolut inte ha sex med honom men till slut gav jag med mig för att få det överstökat bara.

Varför gör jag såhär? Jag skäms över att jag har haft sex med så här många. Varför gör jag det? Handlar det om bekräftelse eller något helt annat? jag vet inte. Eller vill jag bara ha sex? För majorieten av dom jag har legat med har jag faktiskt velat. Vill hitta en kille som jag kan dela min vardag med men varför måste jag ha sex med dom första gången jag träffar nån.

känner att det här kommer bli en sömnlös natt. Jag mår illa!

Ångesten kryper i mig. Har svårt att somna så jag tänkte att jag ska tillåta mig själv att tänka på det som varit. Tänkte att det kunde vara en bra ide innan i morgon. Jag har inte tillåtit mig själv att tänka så mycket på övergreppen över huvud taget. Jag kan tänka på och prata om åren efter när jag mådde skit osv men själva övergreppen har jag svårt att fokusera på. Främst för att det är så pass lite jag minns.

Började tänka på mamma, jag har aldrig klandrat henne och jag har alltid tänkt att det var en omöjlighet att hon märkt någonting men jag undrar verkligen om hon aldrig misstänkte någonting. Jag kan nästan tänka att hon inte förstod eller ville se vad som egentligen hände. Vad vet jag. Jag minns en grej som har blivit berättat för mig eller om jag har läst det i något förundersökningsmaterial och det är att mamma hade uppgett i förhör att dom inte hade haft något sexliv det senaste året eller att det i allafall hade varit väldigt dåligt.

Märktes det inte på mig vad som hände?

Förändrades inte min personlighet?

Blev jag inte mer inbunden i mig själv?

Tyckte du inte att det var konstigt att han alltid låg i mitten när jag låg i eran säng?

(ja, jag minns att han tog på mig många gånger när du låg bredvid och sov)

Var det inte konstigt att det alltid skulle vilas mitt på dagen?

Vart var du när vi "vilade" i husvagnen på semestern?

Vart var du när vi var inne på hotellrummet i Bulgarien?

Märkte du inte vilken kontroll han hade över mig?

Borde det inte ha varit sperma på mina kläder. I såfall såg du inte det när du tvättade?

Såg du inte att han gick in till mig i duschen på semestern?

Märktes det ingenting på honom? Inga personlighetsförändringar?

Det vill jag inte tro och tror inte heller.