jaggerdigmittliv

Ångesten kryper i mig. Har svårt att somna så jag tänkte att jag ska tillåta mig själv att tänka på det som varit. Tänkte att det kunde vara en bra ide innan i morgon. Jag har inte tillåtit mig själv att tänka så mycket på övergreppen över huvud taget. Jag kan tänka på och prata om åren efter när jag mådde skit osv men själva övergreppen har jag svårt att fokusera på. Främst för att det är så pass lite jag minns.

Började tänka på mamma, jag har aldrig klandrat henne och jag har alltid tänkt att det var en omöjlighet att hon märkt någonting men jag undrar verkligen om hon aldrig misstänkte någonting. Jag kan nästan tänka att hon inte förstod eller ville se vad som egentligen hände. Vad vet jag. Jag minns en grej som har blivit berättat för mig eller om jag har läst det i något förundersökningsmaterial och det är att mamma hade uppgett i förhör att dom inte hade haft något sexliv det senaste året eller att det i allafall hade varit väldigt dåligt.

Märktes det inte på mig vad som hände?

Förändrades inte min personlighet?

Blev jag inte mer inbunden i mig själv?

Tyckte du inte att det var konstigt att han alltid låg i mitten när jag låg i eran säng?

(ja, jag minns att han tog på mig många gånger när du låg bredvid och sov)

Var det inte konstigt att det alltid skulle vilas mitt på dagen?

Vart var du när vi "vilade" i husvagnen på semestern?

Vart var du när vi var inne på hotellrummet i Bulgarien?

Märkte du inte vilken kontroll han hade över mig?

Borde det inte ha varit sperma på mina kläder. I såfall såg du inte det när du tvättade?

Såg du inte att han gick in till mig i duschen på semestern?

Märktes det ingenting på honom? Inga personlighetsförändringar?

Det vill jag inte tro och tror inte heller.