Mamma hade berättat för honom att jag inte mådde så bra och han sa också att han hade sett det. Kuratorn sa att han skulle prata med mig nästa dag. På kvällen kom mamma och X in på mitt rum och frågade vad som var fel. Varför jag skärde mig på armarna osv. Jag sa ingenting. För han, X - visste ju, och om jag skulle säga som det var skulle mamma inte förstå trodde jag. Nästa morgon som var en torsdag kom X fram till mig och sa. Vi ska spela bowling när du slutar så ska jag prata med dig om en sak. Vi ses i eftermiddag. Sen åkte jag till skolan. Shit vad rädd jag var. Jag trodde han skulle döda mig eller nåt sånt men nu när jag tänker tillbaka tror jag faktiskt han ville "reda ut" det med mig. Undrar om nåt skulle varit förändrat idag om jag skulle pratat med honom. Hade han bett om förlåtelse, sagt att det var slut på övergreppen nu, hotat mig? Ännu en fråga jag aldrig kommer få svar på.

Sen i skolan mitt på dagen kom kuratorn och sa att han ville prata med mig. Jag följde med till hans rum. Han hade vita sköna fåtöljer på sitt rum. Jag pratade med dina föäldrar igår och dom är bekymrade över dig, sa han. Jag satt mest tyst. Svarade kort på hans frågor. När han frågade vad som var fel sa jag bara. "Mitt liv suger" eller något liknande. Är det någonting som har hänt, undrade han. mm, sa jag. Händer det hemma eller i skolan?. Hemma svarade jag kort på hans fråga. Är det din mamma som inte är snäll mot dig? Nej! Är det X som är dum? Ja, svarade jag. Han sa att han trodde att han visste vad det var men att jag måste berätta själv. Sen berättade jag min hemlighet. Det var väldigt svårt att få fram orden men han fick tvinga/dra dom ur mig. Efteråt frågade jag: får jag gå nu. Då sa han att det här var allvarligt och att ingen får göra ett barn illa på det sättet X hade gjort mot mig och att han skulle ringa polisen och socialtjänsten. Sen gick vi till socialkontoret och satt oss i ett rum. Det var jag, kuratorn och en kvinna som arbetade på socialkontoret. Dom ringde efter mamma från soc och sa att hon måste komma direkt, att det var akut, men dom sa inte vad det gällde. Hon ringer självklart till X och tar med sig honom. På socialkontoret blev dom självklart chockade när han kommer med. Jag och kuratorn satt i ett rum bredvid för jag ville inte höra när dom berätta för mamma. X och nån person från Soc satt i ett rum. Efter en stund fick jag och kuratorn komma in i samtalsrummet. Det var blåa stolar som var plaserade i en ring i ett stort rum utan bord minns jag. Mamma grät. Hon kramade om mig och sa att han var en jävla idiot osv. Hon trodde iallafall på mig.  Hon kastade förlovningsringen i väggen. Jag minns inte om jag grät. Tror inte det, jag grät nästan aldrig under dom där åren före och efter "avslöjandet". Mamma ringde efter sin bästa vän och mormor så dom kom dit.  Minns inte så mycket av det men en kvinna kom in och berättade senare att hon pratat med X och hon hade frågat honom om han visste vad det handlade om. Han hade svarat "'är det något sexuellt". Då hade hon sagt: "det är inte normalt att bli kåt på barn". Kuratorn skjutsade X så han fick hämta sina kläder osv hemma hos oss. Sen skjutsade han honom till hans vän. Jag brukar se den här vännen ibland på stan. Han ser alltid på mig å¨ett så konstigt sett som att han inte vet om han ska säga något eller inte. När ajg ser någon av hans vänner eller släktingar slår alltid mitt hjärta hårt och jag blir svettig och yr. Så blir det när jag ser honom också. Jag minns inte hur pappa fick veta men jag skulle iaf bo hos honom över helgen och han/vi fick tydliga instruktioner att inte prata någonting om det som hänt. (Här anser jag att socialen gjorde fel, vi blev helt lämnade bara för att det var helg, vårat fall fick vänta tills måndagen)

På måndagen åkte jag och mamma och kuratorn in till en större stad där det första förhöret skulle hållas. Sammanlagt 7 timmar blev jag videofilmad och förhörd. I förhören fick jag lov att berätta in i minsta detalj hur det hade gått till. Det var jättejobbigt och jag hade så svårt för att finna de rätta orden. Fick berätta på vilket sätt han hade tagit på mig, platser, datum, tidpunkter osv. Inte fan kom jag ihåg när vad hade hänt. Jag visste bara ATT det hade hänt. Allt var som ett enda töcken. Det hade hänt så regelbundet och under så lång tid så det hade blivit en rutin för mig. Jag kände mig helt knäckt efter varje förhör. Veckorna gick. Utredningen tog lång tid. Det var mycket som skulle göras, förhör med massa människor, husrannsakan, gå igenom dator m.m. (Dom hittade även barnporr på hans dator men han hade inte laddat ner något av det så han kunde inte dömas för det). Jag gick i skolan - men inte på lektionerna. Orkade inte vara hemma så gick dit, skolkade, bråkade och skar mig i armarna. 

En dag när jag hade skurit mig jättemycket och var helt självmordsbenägen blev jag inlagd på BUP. Minns inte hur det gick till men plötsligt var jag bara där och allt var åt helvete. Jag låg inne där i 1 eller 2 veckor, minns inte riktigt. Sen fortsatte polisförhören, jag blev knäckt och åkte in på BUP igen. Sen kom väl julen. Den minns jag inte ett skit av. Mer polsförhör sen tror jag. Sen efter jul åkte jag in ännu en gång på BUP. Alla var så oroliga för mig. Det var sista gången, var nog bara där 3 dagar den gången. Minns inte ens varför jag åkte in den gången. Jag gjorde mycket dumt under den där tiden. Drack sprit i skolan, eldade på papperskorgar, satt hos rektorn, slogs med allt och alla, provocerade lärarna, hamnade i polisförhör tillsammans med mina slagkämpar då skolan blir tvungen att anmäla alla bråk som uppstår som misshandel.

Sen kom rättegången. Tror den pågick i över en vecka. Min advokat hade fixat intyg från läkare som sa att jag mådde för dåligt psykiskt för att medverka. Är glad att jag slapp. Dom spelade upp de 7 timmar långa videoförhören. Stackars mamma som fick sitta och se allting. Alla försökte tvinga mig att göra en gynundersökning men jag vägrade. Jag kände att jag inte skulle klara av det. Alla försökte tvinga mig att gå i terapi på BUP med jag var negativ till allt. Först nu för några veckor sedan har jag börjat gå i terapi. Nu känns det mer positivt (observera att det här är skrivet för 4-5 år sen) Nu är jag redo att börja bearbeta mina upplevelser.

Sen kom domen, han dömdes till 3,5 års fängelse för grovt sexuellt utnyttjande av minderårig osv osv. Men inte satt han inne 3,5 år inte. Nope, ett halvår hade han ju redan suttit häktad så det drogs av på hans straff. Så efter ca 1 år släpptes han för gott uppförande men med elektronisk övervakning(fotboja) som han fick gå med i ungefär 6 månader. Sen var han fri! -->

Det var det, borde finnas ett till papper för avslutades med en pil men hittar inte det.